Entreprenörskap bland forskare – hur viktigt är det egentligen?

Denna artikel sammanfattar forskning om olika typer av kommersialiseringsmiljöer med bas i akademiska teorier och empiriska studier från Sverige. Målsättningen är att bidra till kritisk reflektion kring kommersialiseringsmiljöer och de policyåtgärder som myndigheter, universitet och andra aktörer kan göra för att förbättra kommersialiseringsmiljöer i sin närmiljö. Två tentativa slutsatser följer från forsknings-genomgången: För det första så indikerar litteraturgenomgången att ett ensidigt fokus på akademiska avknoppningar inte får betyda att vi glömmer bort vikten av andra och ofta bättre avknoppningar, främst dem från industrin. I den mån vi kan få industriella aktörer att delta i kommersialisering av forskningsresultat är detta sannolikt bättre än om forskare och myndigheter själva genomför kommersialiseringsförsök. För det andra påvisar litteratur-genomgången att kommersialiseringsmiljöer förekommer i många former och storleker och det är svårt att säga om de generellt leder till mer framgångsrika universitetsavknoppningar eller ej. Akademisk utbildning och forskning är viktiga för idéutveckling och resursstöd i entreprenörskap och kommersialisering av innovationer, men studenters entreprenörskap är sannolikt minst lika viktigt som entreprenörskap bland forskare.