Idag hörs inte längre dånet från dunkande hamrar och brusande vattenfall. Men ur stillheten berättar bevarade bruksmiljöer om hur Bergslagen blev centrum för världens järnframställning. I hetta och sot lades grunden till Sveriges ställning som stormakt och landets ekonomiska välstånd.00I boken Järnbrukens historia får vi några perspektiv på järnets avgörande roll i Sveriges historia. Tidsresan börjar för mer än tvåtusen år sedan, men tyngdpunkten ligger på 1700- och 1800-talens blomstrande brukskultur. Järnbruken blev noder av civilisation. Där utvecklades ny teknik, nya yrken och nya seder. På bruksherrgårdarna spirade intresset för bildning, konst och litteratur och framstående författarskap föddes ? som hos Geijer, Lagerlöf och Fröding.00I denna rikt illustrerade bok författad av vetenskapsjournalisten Nils-Johan Tjärnlund, får vi tydliga exempel på de starka influenser brukskulturen har lämnat efter sig: från mer välkända miljöer som världsarvet Engelsbergs bruk och vallonbruken i Uppland till de okända bruken längs Norrlandskusten. Går det till och med att spåra idén om det svenska folkhemmet i den speciella bruksandan?00Boken ingår i serien Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk. Tidigare utgiven titel i serien är Tapeter genom tiderna. Bland kommande titlar syns även Kakelugnen i Sverige och Trädgårdar under brukens tidevarv.00Nils-Johan Tjärnlund är författare, föreläsare och vetenskapsjournalist som arbetar för att levandegöra historia och vetenskap
